Helena har aldrig haft en fast plan. Det är kanske just därför hon har vågat så mycket.

När hon kom till Advania klev hon in i en roll som var ny för henne. Det var en omställning som krävde nyfikenhet, tempo och en vilja att lära sig en ny kontext från grunden. Kort därefter fick hon frågan om att ta sig an ett uppdrag som låg närmare hennes tidigare erfarenhet men fortfarande i en helt ny miljö. Det är lätt att underskatta modet i den typen av förflyttning. Att vara “bekant med rollen” räcker sällan. Det är sammanhanget som förändrar allt: människor, kundbehov, arbetssätt, kultur och förväntningar.

I dag är Helena kundteamschef och ansvarig för applikationsutbudet inom Applikationsdrift. Det innebär att hon har personalansvar för två team, vilket kan låta mycket. Men det som blir tydligt när man pratar med Helena är varför hon lyckas i sitt ledarskap: hon drivs av en enkel och återkommande tanke, den att skapa förutsättningar för andra att lyckas.

En karriär som formats av möjligheter, inte av en karta

Helena beskriver sin resa som ett återkommande val att kliva in när behov uppstår. “En fråga uppstår eller så hittar jag en ny väg.” Den inställningen har följt henne genom både tillväxtresor och mer mogna organisationer. Hon har varit med i miljöer där struktur byggs samtidigt som organisationen växer, och i sammanhang där processerna redan är tydligt satta. Det har gett henne en praktisk syn på ledarskap: struktur är nödvändigt, men aldrig hela svaret.

Hon beskriver hur Advania har utvecklats i takt med att verksamheten vuxit. I början som ledare på Advania vågade hon fråga HR-chefen varför man gör på ett visst sätt. Det handlar inte om att ifrågasätta för sakens skull, utan om att förstå logiken och kunna välja rätt väg i rätt situation. För Helena är det en del av professionalismen.

Det citatet säger mycket om hur hon leder. Hon vill ha ramar att hålla sig inom, men hon behöver också handlingsutrymme. Så länge hon inte bryter mot regler eller processer upplever hon friheten att ta den väg som krävs för att nå resultat. För henne är det ingen motsättning. Det är en förutsättning för effektivitet och kvalitet.

Ledarskap som gör vägen framkomlig

Helena pratar inte om ledarskap som status, utan som ansvar. Hon använder en bild som är svår att glömma.

“Ledarskap handlar om att ge förutsättningar för människor att göra sitt bästa på jobbet. Om det behövs krattas en grusgång, då gör vi det. Och behöver vi ledstänger längs gången gör vi det för att medarbetarna ska kunna gå grusgången. Och vi anpassar krattningen och ledstängerna för allas behov.”

Det är en vardagsnära definition som rymmer mycket: tydlighet, omtanke, anpassning och krav. Att skapa trygghet är centralt, men trygghet i Helenas värld är inte att sänka ambitionen. Trygghet är att människor vågar ta ansvar, prova nytt och lära när det blir fel. Det ska också finnas utrymme att göra misstag så länge du tar ansvar och lär av situationen. Det är så utveckling byggs, både hos individer och i team. Lyckas hon med det varje gång? Nej, och hon säger det utan att backa från sitt ansvar.

“Lyckas jag med detta jämt? Nej. Men jag gör mitt bästa varje dag för att lyckas och det är just det som räknas i slutändan.”

Och kanske är det just där hennes ledarskap landar: i konsekvensen. Inte i en idé om perfektion, utan i viljan att fortsätta justera, ta ansvar och göra det som krävs för att vägen ska vara framkomlig för fler och oftare.


Energin kommer från människorna

Om du frågar Helena vad som ger energi kommer svaret snabbt.

“Mina människor.”

Hon drivs av att göra nytta för dem, så att de kan växa. Att göra teamet, eller individer i teamet, mer effektiva och tryggare är för henne ett kvitto på att ledarskapet fungerar. Den meningen återkommer som en grundton i allt hon berättar: ledarskap är att skapa förutsättningar, inte att vara huvudpersonen.

Ett av de tydligaste bevisen på vad hon värdesätter kom efter att hon lämnat en tidigare arbetsplats. Helena fick ett sms från en före detta medarbetare som ville tacka henne för en möjlighet hon hade fått. Helena hade skickat henne till ett annat team för att arbeta nära en mycket skicklig applikationsarkitekt. Det blev en dörröppnare. Medarbetaren bytte senare grupp, och hon skrev till Helena att utan den möjligheten hade hon inte kunnat nå sin drömroll även om hon inte hade sagt det högt då.

Det är ett litet ögonblick, men det säger mycket. För Helena är framgång ofta något som syns i andra människor, långt efter att själva beslutet togs.

Från “världsbäst” till ödmjuk trygghet

Helena är också ärlig med hur hon själv har förändrats. Hon säger att hon som 25-åring var “världsbäst på allt”. Det låter som ett skämt, men poängen är allvarlig. Runt 30 kom insikten att hon inte kunde allt. Den insikten blev tur nog inte en broms, utan en omställning för Helena att förflytta sig från självsäkerhet som bygger på antaganden till trygghet som bygger på erfarenhet, nyfikenhet och förmågan att lära.

“Tror du att du kan allt är du antingen expert eller kan ingenting.”

Den förflyttningen säger något om mognad i ledarskap. Inte som en personlig egenskap man “har”, utan som ett förhållningssätt som växer fram över tid. Att förstå när man ska stå fast och när man behöver lyssna in, ompröva och ta in fler perspektiv. Det är ofta där skillnaden uppstår mellan att leda genom säkerhet och att leda genom omdöme.

En inbjudan till nästa steg

Helenas resa visar att utveckling sällan handlar om att ha en perfekt plan. Den handlar om att våga kliva in när möjligheter uppstår, att våga vara ny i en roll, och att förstå att även en “bekant” roll blir något helt annat i en ny kontext. Det kräver mod, men det ger också möjlighet att växa på riktigt.

Och kanske är det den viktigaste poängen: ledarskap behöver inte vara ett avlägset mål. Med rätt drivkrafter, rätt stöd och några års erfarenhet kan det vara något som erbjuds dig eller något som känns som ett naturligt nästa steg.

“Jag är bra på att ha kul på jobbet!”

Det är en lättsam rad, men den säger också något viktigt om Helena: utveckling får vara både seriös och rolig. Och den börjar ofta med att du vågar ta ett första steg.

Stockholm, 27 februari,2026